Utställningsarkiv

I utställningsarkivet hittar du uppgifter om Krigsmuseets tidigare utställningar.

Försvarsmakten – 100 år av arbete för krig och fred

Välkommen till Krigsmuseet och utställningen ”Försvarsmakten – 100 år av arbete för krig och fred”

Välkommen till Krigsmuseet som grundades 1929 och som utgör en del av Försvarsmakten och Försvarshögskolan. Krigsmuseets viktigaste uppgift är att ta hand om och visa föremål från Försvarsmaktens och Finlands krigshistoria.

Välkommen också till utställningen ”Finlands Försvarsmakt 100 år”. Försvarsmakten grundades 25.1.1918. Man kan ta del av Försvarsmaktens 100-åriga historia på två utställningar, av vilka den ena fokuserar på Finlands krig och den andra på Försvarsmakten efter andra världskriget.

Du befinner dig nu på utställningen ”Finlands Försvarsmakt efter krigen” där du kan ta del av åren efter andra världskriget fram till i dag. Med samma inträdesavgift kan du också se utställningen ”Självständiga Finland i krig” i Krigsmuseets manege och ubåten på stranden vid Artilleriviken. 

Välkommen till Krigsmuseets utställningar på Sveaborg!

Utställninen öppnades 9.5.2018 och visades som en tvådelad utställning fram till början av mars 2024. Sektionen Försvarsmakten efter kriget stängdes på grund av byggandet av en ny utställning den 3 mars 2024.

Från autonomi till Atalanta

Utställningen Från autonomi till Atalanta i Krigsmuseets Manege skildrar Finlands krigshistoria. Här kan besökaren på en och samma gång bekanta sig med krigshistorisk materiel, som omfattar allt från bronspjäser till en sjömålsrobot.

Utställningen består av tre helheter: Den första helheten har flerspåkiga texttavlor och multimediepresentationer, som ger besökaren bakgrundsinformation. Helheten för tung materiel visar bl.a. kanonrör från 1500-talet, ett pansarfordon och pjäser som använts under de senaste krigen, en hästdragen soppkanon samt en sjömålsrobot. I den tredje helheten, en lång uniformvitrin, finns en samling som består av ett tjugotal soldatfigurer, allt från en soldat från den s.k. "Gamla armén" från autonomins tid till 2000-talets fredsbevarare.

På utställningen kan man bl.a. prova på att klä sig i soldatutrustning och på att bädda en säng.

Utställningen var öppen under tiden 12.5.2012–31.10.2017.

Från Hakkapeliter till fredsbevarare – Krigsmuseets temporära basutställning

Föremålen berättar

På Krigsmuseets basutställning blir krigshistorien synlig genom de mest olikartade, äkta föremål: här visas prickskytten från vinterkriget, Simo Häyhäs uniform och prisgevär, soldatens utrustning – såväl från vinterkriget som nutida soldaters utrustning, det första Mannerheimkorset, huvudet av brons från Kirovs staty och de finländska generalbyster som tillverkats av statyn, en gränsskylt från en fredsbevarande operation i Sinai från 1973, konst av Hugo Backmansson och mycket annat.

Intressanta berättelser och utrustning som man får prova

Förutom allmän information bjuder utställningen också på intressanta berättelser och överraskande detaljer i form av specialteman. Utställningen har texter på finska, svenska, engelska och ryska. Om man önskar fördjupa sina kunskaper, står multimediepresentationerna till tjänst. Multimediepresentationerna med temat vinterkriget respektive fortsättningskriget samt föreställningen Minun armeijani (Min armé) som presenterar Finlands försvarsmakts och i synnerhet värnpliktens olika skeden finns i finsk, svensk och engelsk version. Dessutom kan man bekanta sig med ett kartprogram om Finlands krig och gränsförändringar.

På utställningen kan man prova på soldatens utrustning.

Utställningen var öppen under tiden 8.3.2013–29.4.2016.

Utställningen De ungerska frivilliga i vinterkriget

Under vinterkriget begav sig 350 ungerska frivilliga till Finland för att strida för ett för dem främmande land mot Sovjetunionen. Vad fick dessa ungerska soldater att lämna sitt hemland för ett fjärran land och hur upplevde de sin tid i Finland? Dessa händelser, som utspelade sig 1940, ligger redan över 70 år tillbaka i tiden, men utgående från ett mångsidigt historiskt källmaterial har man med denna utställning försökt finna svaren på dessa frågor. Utställningen har uppstått genom samarbete mellan Krigsmuseet och Ungerns kulturcentrum.

Utställningen var öppen under tiden 13.3.2013–.31.12.2015.

Vinterkriget 1939–1940. Vår äras dagar

Vinterkriget bröt ut den 30 november 1939, då Sovjetunionen anföll Finland längs hela den gemensamma gränsen och inledde bombningarna av finskt territorium. Vinterkriget tog slut den 13 mars 1940 genom Moskvafreden. Vinterkriget 1939–1940 – Vår äras dagar baserar sig på autentiska krigstida föremål kompletterade av ett stort antal fotografier, kartor, skisser och arkivmaterial. Material har även lånats av privata samlare och andra museer. Utställningen omfattar grundbeväpning som parterna i kriget har använt, både personliga vapen och tyngre materiel, men även uniformer som finländska och sovjetiska soldater har använt samt annan utrustning. Museibesökarna kan bekanta sig med vinterkrigets mest betydande strider med hjälp av bilder och kartskisser. På utställningen finns även en modell av en s.k. motti (under vinterkriget uppkommen benämning på en inringad fientlig truppstyrka eller på själva det inringade området) och ett diorama i rumsstorlek av vägen till Raate. Vid sidan av händelserna vid fronten har uppmärksamhet fästs också vid läget på hemmafronten. Många utlänningar upplevde vårt lands sak som sin egen. Till Finland anlände inte bara humanitär hjälp, utan även frivilliga, och material som handlar om dem finns utställt. Om den uppmärksamhet som Finland fick utomlands berättas bl.a. genom tidningsurklipp från den här tiden.

Bilden av vinterkriget kompletteras av en multimedieföreställning, som besökaren kan ta del av i olika delar av utställningslokalen. Nyhetsöversikter från vinterkriget ger färg åt tidsbilden.

Utställningen hade öppet fram till slutet av 2012.

Fortsättningskriget som frontkonstnärerna såg det

Fortsättningskriget började på sommaren 1941 och tog slut i september 1944. På vapenstilleståndsavtalet, som då slöts, följde ytterligare kriget i Lappland, som pågick fram till våren 1945.

Finländarna drog ut i krig utrustade med sedvanliga vapen, men också med pennor, kameror och penslar. Propagandaverksamheten och konsten som en del av den höll även i Finland på att utvecklas till ett nytt "vapenslag". Rätt slags information utnyttjades för att hålla stridsviljan uppe vid fronten, men framför allt för att ingjuta och förstärka tron på berättigandet av den egna saken på hemmafronten.

Krigsmuseets utställning "Fortsättningskriget som frontkonstnärerna såg det" presenterar fortsättningskriget med hjälp av teckningar gjorda av frontkonstnärer som tillhörde informationskompanierna. Vilka var dessa frontkonstnärer, av vilka en del senare blev kända och omtyckta av hela folket? Vilka uppdrag fick konstnärerna och hur klarade de dessa uppdrag? Åtminstone skisserna uppstod i stridens hetta, men på vilket sätt avspeglar teckningarna verkliga krigshändelser och krigets förlopp? Vad berättar de om krigets vardag med strider och vilostunder? Hur har konstnärerna lyckats med att fånga upp de personliga dragen hos den finländska soldaten, "bassen" eller den sovjetiska soldatens egenart? Bland annat dessa frågor vill utställningen försöka ge svar på eller åtminstone ge något att tänka på.

I krigsmuseets samlingar ingår hundratals teckningar gjorda av frontkonstnärer. Det urval som visas på utställningen utgör endast en bråkdel av denna samling som är helt unik i Finland. Något liknande finns inte på något annat museum i landet. Välkommen att bekanta dig med frontkonsten och frontkonstnärernas värld.

Utställningen var öppen 17.6–31.12.2012 i anslutning till utställningen om vinterkriget.

Länkar

Från autonomi till Atalanta virtuellt (på finska)
https://www.thinglink.com/card/1488837925725536259 (Efterkrigstiden, Artillerimanegen)